Karma i all sin glans

ÅKERSBERGA, 2013

Det är julafton 2013. Jag sätter mig på Roslagsbanan tidigt på julaftons morgon. Klockan är 06.30. En man sätter sig framför mig och vi nickar mot varandra. När konduktören kommer och det visar sig att han glömt sin biljett hemma, finns det bara en sak att göra.

- Har du ingen biljett, så får du gå av vid nästa hållplats, säger konduktören ilsket och bestämt.
- Jag måste till jobbet, säger mannen (som är av utländsk härkomst vilket kan spela en roll) med panik i ögonen.
- Det spelar ingen roll, du måste gå av då du inte har giltigt färdbevis.

Jag ger mig in i diskussionen.
- Du, det är julafton, kan du inte vara lite snäll?
- Det spelar ingen roll vad det är för dag, det här är vad som gäller.
Jag tar upp min plånbok, plockar fram 60 kronor och ger till konduktören.
- Nu ska vi inte uppta din tid längre, min vän ska till jobbet och jag förstår att du gör ditt jobb. En enkelbiljett tack.

Mannen framför mig blir rörd i hela ansiktet och tackar om och om igen.
- God jul, önskar jag.

Då slår det mig att jag har två oskrapade trisslotter i plånboken.

Jag börjar skrapa.

Den första ger 30 kronor i vinst.
Den andra ger 30 kronor i vinst.

Att hjälpa människor i behov av hjälp kan ibland kosta, men faktiskt alltid återbetalas i känslan av att ha gjort någonting bra för någon annan och glädjen i att någon uppskattar en. Men ibland får man förutom tack också eventuella ekonomiska utgifter tillbaka.